Drottning Kokos

idag är ingen bra dag alls. jag jobbar med gråten i halsen och vill helst bara ligga på en sandstrand med 2mm.

vi ses för lite. som vanligt. och när vi väl ses så kan jag inte bete mig som en vuxen människa. men vuxna är vi, så vuxna att vi ska fira jul ihop. är inte lite freakad över det. inte alls. 6 dagar tillsammans i Sundsvall med familjen. men det blir nog bra.

ser redan fram emot kattungen vi ska köpa om vi flyttar till större.

småfett hår på en finsittning har väl aldrig varit fel? eller? jag orkar ändå inte bry mig.

jag tror aldirg riktigt att jag har förstått vad det innebär att vara matt tidigare. efter två och en halv dag med endast en tallrik ris som fast föda är jag helt med i matchen. man orkar ingenting.

att bli magsjuk mindre än en månad från ett gigantevent är ingen bra idé, så ni vet. inget att rekommendera. nästa gång jag är sjuk planerar jag att vara hemma hos mamma och pappa så de kan ta hand om mig. det tycker jag är en mycket bättre idé.

annars behvöer jag bra tips på hur man börjar äta igen efter en magsjuka. någon?

att vara en som köper lägenhet borde vara svårt nog, men när en ska köpa, en ska bo där (också) och två er medfinansiärer då blir det väldigt många kockar helt plötsligt och som enbart boende har man inte så mycket att säga till om. men det blir nog en tvåa på söder, innan årsskiftet om allt vill sig väl. jag ser fram emot det med lite ångest och ingen panik (än så länge). framsteg!

det var dags för något nytt.


och inte kom jag i säng innan 23 idag heller.

ibland undrar man verkligen om katter inte är smartare än att de försöker skrapa bort det illaluktande skiktet på parketten med tassen. rimligtvis borde de ju förstå att äcklet stannar där det är, lackad ekparkett är ganska hårt. men tydligen inte. eller så är det mogges sätt att säga till mig att jag borde städa. och han har rätt.